När julen räknades ner med kritstreck

Föreställ dig ett tyskt hem under 1800-talet. Det är december, dagarna är korta och julen närmar sig. För barnen kan väntan kännas oändlig. I vissa familjer gjorde man den mer begriplig genom att rita kritstreck på en dörr eller vägg och sudda bort ett för varje dag som gick.

Andra familjer använde bilder, ljus eller små religiösa handlingar för att markera tiden fram till jul. Sederna varierade, och någon enskild person kan inte sägas ha uppfunnit själva idén att räkna ner dagarna.

Det som förenade traditionerna var något som fortfarande känns igen: varje dag blev ett litet steg närmare julafton. Det behövdes varken paket eller överraskningar. Själva förväntan var det viktiga.

Pojken, kakorna och kalenderpionjärerna

När trycktekniken utvecklades i början av 1900-talet kunde julens nedräkning bli något som fler familjer hade möjlighet att köpa och ta med hem. De första tryckta kalendrarna såg inte alltid ut som dagens luckkalendrar. En del bestod av bilder som barnen klippte ut och fäste på ett annat ark.

En av de mest omtalade pionjärerna var tysken Gerhard Lang. Enligt den välkända berättelsen hade hans mamma gjort en kalender med 24 små bakverk för att hjälpa honom att vänta på julen. Senare kom Lang att utveckla och marknadsföra tryckta adventskalendrar.

Berättelsen är charmig, men historien är mer komplicerad än att en enda uppfinnare skapade adventskalendern. Tidiga tryckta varianter förknippas också med andra personer och förlag. Kalendern växte fram genom flera idéer och förändringar.

En liten dörr till julens värld

Med tiden fick adventskalendern den form som många fortfarande förknippar med traditionen: en illustrerad bild med små numrerade luckor. Bakom varje lucka väntade ytterligare en bild, ofta med motiv från vintern, julfirandet eller den kristna julberättelsen.

Det var en enkel men genialisk förändring. Kalendern blev inte bara ett sätt att hålla reda på dagarna, utan också ett föremål som väckte nyfikenhet. Vad skulle visa sig i morgon?

1934 – Adventskalendern får svenska rötter

År 1934 gav Sveriges Flickors Scoutförbund ut den adventskalender som brukar räknas som den första svenska adventskalendern. Illustratören Aina Stenberg-MasOlle skapade motivet.

Kalendern blev en del av en tradition som skulle leva vidare i generationer. De illustrerade luckorna passade väl in i svenska hem, där december redan präglades av adventsljus, julförberedelser och längtan efter ledigheten.

Det som en gång hade vuxit fram i tyskspråkiga områden fick nu ett tydligt svenskt uttryck.

När julkalendern flyttade in i radio och tv

I Sverige fick nedräkningen till jul så småningom ett alldeles eget liv i medierna. År 1958 började radion sända en julkalender, och 1960 kom den första tv-kalendern, Titteliture.

Plötsligt handlade traditionen inte bara om att öppna en papperslucka hemma. Barn kunde följa samma berättelse, dag för dag, tillsammans med andra barn runt om i landet.

Den svenska radio- och tv-julkalendern blev därmed något särskilt: en gemensam berättelse som återkommer varje december, men med nya personer, miljöer och äventyr.

När bilderna fick sällskap av choklad och presenter

Under 1900-talets senare del blev innehållet bakom luckorna allt mer varierat. Den klassiska bilden fick konkurrens av chokladbitar, små leksaker och andra överraskningar.

Kalendern började förändras från en illustrerad nedräkning till en daglig present. Det öppnade också för fler teman, målgrupper och sätt att fira december.

Samtidigt levde papperskalendern vidare. För många var – och är – det just de små bilderna, den bekanta kartongen och känslan av barndomens jular som betyder mest.

2018 – Adventskalendrar får en egen plats på nätet

År 2018 lanserades Adventskalendern.se, en svensk webbplats helt tillägnad adventskalendrar. Här fick den gamla jultraditionen en ny digital mötesplats, samtidigt som utbudet av olika kalendrar fortsatte att växa.

På sajten kunde besökare upptäcka och jämföra olika varianter av adventskalender för både barn och vuxna. Från enkla pappersluckor hade traditionen utvecklats till en hel värld av teman, smaker och överraskningar.

Det är också därför vi fortsätter att berätta om adventskalendrar – inte bara vad som finns att köpa, utan varifrån traditionen kommer och varför den lever vidare.

En adventskalender kan numera innehålla nästan vad som helst

Under 2000-talet har adventskalendern blivit en tradition även för många vuxna. Det finns kalendrar med skönhetsprodukter, te, kaffe, godis, kryddor, doftljus och mängder av andra teman.

I den exklusiva änden av utbudet har vissa kalendrar förvandlats till avancerade presentförpackningar och samlarföremål. Skillnaden mot ett kritstreck på väggen kunde knappast vara större.

Ändå är grundidén förvånansvärt oförändrad: december blir lite mer spännande när varje dag har sin egen lilla överraskning.