1934: En ny jultradition föds i Sverige

År 1934 gav Sveriges Flickors Scoutförbund ut Barnens adventskalender. Den illustrerades av konstnären Aina Stenberg-MasOlle och hade 24 öppningsbara luckor – en för varje dag från den 1 december fram till julafton.

Enligt Scouternas historiska redogörelse trycktes den första upplagan i 10 000 exemplar. Kalendern brukar beskrivas som Sveriges första tryckta adventskalender. Det betyder inte att svenskar saknade adventstraditioner tidigare, utan att denna typ av tryckt luckkalender fick ett dokumenterat svenskt genombrott.

Kalendern kom från en värld där december inte handlade om att öppna dyra presenter varje morgon. Det var själva upptäckten – en liten bild, en detalj, en förväntan – som stod i centrum.

Vem var Aina Stenberg-MasOlle?

Aina Stenberg-MasOlle (1885–1975) var illustratör och konstnär. Hon föddes i Stockholm och arbetade med bland annat bokillustrationer, sagomotiv och vykort. När hon fick uppdraget att illustrera adventskalendern hade hon redan en konstnärlig yrkesbana bakom sig.

Enligt museet Kulturens biografiska uppgifter började hon redan som barn sälja egenhändigt tecknade jul- och påskkort. Det gör kalenderuppdraget särskilt intressant: julbilderna var inte ett främmande sidospår i hennes arbete, utan en del av en längre bildtradition.

Hon gifte sig med konstnären Helmer MasOlle 1911. Konstnärsparet förknippas med Siljansnäs i Dalarna, vars gårdsmiljö och omgivningar också har kopplats till de tidiga kalendermotiven.

Varför var det flickscouterna som gav ut kalendern?

Det var Sveriges Flickors Scoutförbund som stod bakom utgivningen. Kalendern blev en del av scoutverksamhetens insamling och försäljning. Därmed var den inte bara en ny julprodukt – den hade också en föreningsmässig funktion.

Det är en viktig del av berättelsen. Adventskalenderns svenska historia handlar inte enbart om tryckteknik och illustrationer, utan också om barn- och ungdomsorganisationer, frivilligt engagemang och hur en idé kunde spridas mellan hem.

Senare återberättelser nämner olika personer inom scoutrörelsen som initiativtagare. Namnuppgifterna är inte helt samstämmiga, och vi bör därför inte slå fast en enskild upphovsperson till själva idén utan starkare arkivbelägg.

Vad gömde sig bakom de första 24 luckorna?

Den första svenska adventskalendern byggde på en illustrerad vintermiljö där luckorna var integrerade i motivet. I stället för choklad eller små föremål mötte barnen bilder när de öppnade dagens lucka.

Historikern Mattias Axelsson hänvisar till en artikel i Svenska Dagbladet från den 25 november 1934, där kalenderns dolda luckor beskrivs som en nyhet. Det ger oss ett ovanligt konkret spår av hur den nya kalendern presenterades för samtiden.

Vi har ännu inte själva granskat den ursprungliga tidningssidan. Därför återger vi den här uppgiften som en hänvisning via en senare historisk genomgång, inte som ett självständigt kontrollerat arkivcitat.

Före chokladen, leksakerna och presentboxarna fanns en enklare idé: att göra väntan till en del av julen.

Från 1934 till i dag – en tidslinje

Vill du läsa om traditionens bredare utveckling? Se vår fördjupning om adventskalenderns historia och skillnaden mellan adventskalender och julkalender.

Vad vet vi säkert – och vilka detaljer är omdiskuterade?

En riktigt bra historisk artikel ska inte dölja att källor ibland motsäger varandra. Därför skiljer vi mellan etablerade uppgifter och detaljer som kräver fortsatt arkivarbete.

Varför nämns ibland 1932?

Enstaka äldre återgivningar anger ett annat årtal. När vi talar om Barnens adventskalender från Sveriges Flickors Scoutförbund använder vi 1934, eftersom detta stöds av Scouternas egen historik och andra kulturhistoriska redogörelser. Avvikande uppgifter är värda att undersöka, men räcker inte i sig för att skriva om utgivningsåret.

Gjorde Aina 30 eller 31 kalendrar?

Scouternas uppgift om perioden 1934–1964 omfattar 31 kalenderår om varje år räknas. Andra sammanställningar anger ett annat antal. Utan en fullständig, kontrollerad förteckning bör vi inte presentera en definitiv lista över alla originalkalendrar.

Familjen som förde bilderna vidare

Scouternas historik från 2017 innehåller också ett ovanligt personligt vittnesmål. Ainas barnbarn Barbro Lucie Wehtje berättar där om sin mormors omfattande produktion av sagoböcker, julkort och påskkort, och om familjens roll i att välja äldre kalendermotiv för nytryck. Det gör historien till mer än en berättelse om en produkt: illustrationerna blev ett kulturarv som också förvaltades inom familjen.

Ett konstnärligt arv som fortfarande öppnas varje december

Det ovanliga med Barnens adventskalender är att berättelsen inte slutar 1934. Historiska motiv har fortsatt att återkomma, och den ursprungliga idén lever vidare i nytryck.

Enligt Scoutshops information om 2026 års kalender används motivet från 1942. Det betyder att en illustration från krigstidens Sverige fortfarande kan bli en del av ett barns december nästan ett sekel senare.

Den som vill upptäcka hur mycket adventskalendrar har förändrats sedan Ainas tid kan också besöka vår guide till nya adventskalendrar.

Hur blev adventskalendern en radio- och tv-tradition?

Sveriges Radio började sända Barnens adventskalender 1957. År 1960 kom den första tv-sända kalendern, Titteliture. Den tryckta papperskalendern och de dagliga programmen kom därmed att utvecklas sida vid sida. Det är en viktig förklaring till varför ordet julkalender i Sverige också förknippas så starkt med radio och tv.

Vanliga frågor om Sveriges första adventskalender

När kom Sveriges första adventskalender?

Sveriges första tryckta adventskalender brukar dateras till 1934. Den gavs ut av Sveriges Flickors Scoutförbund.

Vem ritade den första svenska adventskalendern?

Illustratören och konstnären Aina Stenberg-MasOlle.

Vad hette den första kalendern?

Den hette Barnens adventskalender.

Hur många luckor hade den?

24 luckor, avsedda att öppnas från den 1 till den 24 december.

Fanns det choklad bakom luckorna?

Nej. Den tidiga tryckta kalendern hade bilder bakom luckorna.

Varför är det 24 luckor och inte fyra?

Den svenska luckkalendern räknar kalenderdagarna från 1 december till julafton. Kyrkoårets advent omfattar däremot fyra adventssöndagar och börjar inte alltid den 1 december.

Var kom idén med adventskalendrar ifrån?

Den svenska tryckta kalendern hade föregångare i europeiska, särskilt tyska, adventstraditioner. Den svenska utgåvan från 1934 var alltså inte världens första adventskalender.

Finns Barnens adventskalender fortfarande?

Ja. Scouterna fortsätter traditionen med kalenderutgåvor som bland annat återanvänder historiska motiv.